Fittologi ©


Klitoris

Klitoris

Om en följer magens mittlinje från naveln, ned mot blygdbenets mjuka och håriga Venusberg, sen vidare ned mot två fåror med en ås i mitten. Åsen sammanbinder de inre blygdläpparna som finns där för att täcka klitoris skaft och ollon.

Klitoris är mellan 7-10 cm lång och brukar delas in i ollon, skaft, skänklar och klyftor.

Den är den klart känsligaste kroppsdelen och bara i ollonet så finns mellan 6000 – 8000 känselkroppar som reagerar på snabba rörelser ,vibrationer eller på tryck. Många beskriver det här är ett av kroppens bästa njutningsställen och den enda kända funktionen är just att ge sköna upplevelser.

Vävnaden kallas svällkropp och är uppbyggd ungefär som på en tvättsvamp, fylld med hålrum. Klitoris ligger i en omgivnande vävnad som liksom kramar om svällkroppen så den är tom på blod när den är i vila. Om svällkroppen blir stimulerad så slappnar den omgivande vävnaden av och svällkroppen fylls med blod så den sväller och blir hård. Det här kallas erektion eller stånd. Det finns olika sätt att få erektion som t.ex. massage med fingrar eller tunga, eller när vi drömmer men det kan även ske utan någon tydlig orsak. Alla, oavsett kön har svällkroppar som kan få erektion, men det kan se väldigt olika ut. (En penis är ofta mer tydligt synlig för omgivningen än en klitoris med fenomenet är detsamma).

Klitoris ollon, skaft och skänklar består av den typ av svällkroppsvävnad som kallas Corpus cavernosum. Den delen blir hårdare än de klitorisklyftor som ligger inbäddade närmare slida och urinrör. Klyftorna kallas ibland för Bulbus vestibuli och är en typ av svällkropp som kallas Corpus spongiosum. Den blir mjukare när den sväller, vilket verkar vara bra eftersom klyftorna helt eller delvis omsluter urinröret. Jag tror att det beror på att de inte ska bli så hårda så urinröret täpps ihop. (Klyftornas motsvarighet i en penis är den undre svällkroppen som omger urinröret och som bildar ollonet).

Klitoris ollon har en förhud som är en del av de inre blygdläpparna och på undersidan av ollonet går förhuden ihop och bildar ett veck som liknar en sträng som kallas Frenulum. Förhuden brukar gå att föra fram och tillbaka över ollonet och det är ett sätt att stimulera känselkroppana i klitoris. Om en för ett finger från ollonet och fortsätter längs skaftet tills det verkar ta slut så har en kommit till platsen där skaftet delar sig i två armar, skänklar,  som går år varsitt håll. Skaftet kan vara olika grovt och olika långt hos olika personer och skänklarna likaså. Skänklarna böjer sig bakåt (ungefär som ett ett V) och följer insidan av bäckenbenet under blygdläpparna längs urinrörets och slidans sidor. Innanför skänklarna från urinröret och bakåt ligger klitorisklyftorna inbäddade.

 

Prova gärna att lägga ett finger på klitorishuvan som täcker ollonet och tillbaka mot blygdbenet och observera känslan, kanske du känner pulsationer när klitoris sväller. Där skaftet inte längre känns kan du följa varsin sida längs benets kant bakåt och utåt ljumskarna. Prova att känna genom att trycka längs insidan av blygdbenet. Stanna upp och tryck på olika ställen och känn efter om det börjar pulsera eller kännas lite mer tydligt att klitoris skänklar blodfylls. Det är inte säkert att det känns från början men att låta händer och fingrar vila mot klitoris och underlivet är ett sätt att bli mer medveten om den fantastiska kroppsdel som är den del av kroppen.

Underlivet – ett av livets under!

Av

Tina och Håkan

Sexualrådgivarna

Livmodertappen

Livmodertappen

Längst in ända in i botten av slidan kommer finns livmodertappen, som kan kännas ungefär som nästippen. Den kan komma ner någon centimeter i slidan och en kan föra fingret runt tappen och känna hur det känns. Mitt på tappen finns en lite grop och här mynnar livmoderhalskanalen, cervix, som är gången in till livmoderns hålighet. Det är härifrån flytningen kommer och även mensblodet. Flytningen består bland annat av de hälsosamma mjölksyrebakterierna som ger slidan en bra miljö där ovälkomna bakterier inte trivs så bra.

En del tycker det känns skönt att trycka tappen inåt så livmodern rör sig, medan andra tycker att det känns obehagligt och ont. Det är inte farligt, så det är bra att prova sig fram själv och känna efter hur det känns.

 

Ett annat område i slidan, som brukas nämnas är AFE-punkten (Anterior Fornix Erogenus) som finns framför livmodertappen. Det är alltså lite djupare in i slidan än G-punkten, består av samma svällkroppsvävnad, blodkärl, nervnystan, prostatakörtel och urinrör och kan stimuleras på liknande sätt.

 

Att känna sin egen fitta med sin vagina borde vara lika självklart som att ha koll på munnen och resten av kroppen och hur den ska skötas om för att må bra.

G-punkten

G-punkten

Ett område på slidans framvägg mot urinröret, kallas idag för G-punkten (The Gräfenberg Spot) och är ett område som gynekologen Ernst Gräfenbergs beskrev redan på 50-talet, men det var inte förrän på 60-talet som området fick namnet. Professor Emeritus Beverly Whipple, från USA, är en av de mest kända som bedrivit forskning om och skrivit om G-Punkten, kvinnors utlösning och orgasmer och mycket mer. 

G-punkten är egentligen ett helt område som kan kännas lite skrovligare än resten av slidväggen och den kan kännas hårdare och mer svälld vid massage. Det går att komma åt området via slidan, ändtarmen eller kanske genom att trycka på mellangården. G-punkten är känsligt för tryck och massage, t.ex. genom att föra ett eller flera fingrar längs slidans framvägg inifrån och ut upprepade gånger så kan det först kännas kissnödigt, men efter stunds fortsatt stimulering så kan det bli en mer sexuellt skön sensation. Området består av svällkroppsvävnad, blodkärl, en mängd nervnystan och här finns prostatakörteln som omger urinröret. Kvinnans urinrör är cirka fem centimeter långt och prostatakörteln omger hela urinröret och längs väggarna finns en massa hål där körteln kan tömma sin vätska. 

Vaginasafari

Slida, Vagina, Köttgrotta, Hålet . kärt barn har många namn …

Det är dags för vår safari att gå in i slidan, som är likt ett cirka 10 cm långt tillplattat rör. Slidans väggar ligger mot varandra i vanliga fall och det är viktigt att det är fuktigt så väggarna inte torkar ihop.

Väggarna består av en veckad slemhinna och är omgiven av stödjevävnad, muskler, blodkärl, många nystan av nervtrådar och svällkroppsvävnad. Längs slidväggarnas mitt finns det två längsgående upphöjningar både längs framsida och baksida, som är rester från sammanfogningen i början av fosterutvecklingen.

Vaginan är veckad åt olika håll för att den ska kunna förlängas och vidgas utan att spricka. Den är omgiven av muskler och stödjevävnad och har förmågan att både kunna omsluta och krama om ett finger eller något mycket tjockare och längre och den kan vidgas så ett barn kan födas fram.

Slidan kan anpassa sig, men det är många faktorer som ska samarbeta för att det ska fungera och kännas bra. Om den ska omsluta något utan att skadas behövs förberedelse. Och förståelse för hur allt fungerar. Ett sätt är att utforska slidan med sina fingrar, ett eller flera, och det är bra att använda någon form av glidmedel, som till exempel en oparfymerad olja så att fingret lättare kan föras in.

Vaginor är olika vida och djupa och det kan vara svårt att känna ända in med sina egna fingrar, men om en kan sitta på huk eller ligga på rygg med en kudde under rumpan och har böjda ben så kan det vara lättare att utforska denna inre del.

Den första delen av slidan, kallas för förgården eller vestibulum, med en slemhinna som har många nervändar och som gör området extra känsligt för beröring. Den sträcker sig in någon centimeter och där finns mer eller mindre tjocka slemhinneveck som gränsar mot den inre delen av slidan. Det finns många myter kring dessa Vaginalveck, denna Slidkrans, eller de förlegade namnen Mödomshinna eller Hymen.

Det finns många myter och en felaktig myt säger att det är en hinna som går sönder om något förs in i slidan, eller vid gymnastik, simning eller ridning. Detta är lögner. Slemhinnevecken är töjbara precis som resten av slidan och finns kvar som en del av slidan hela livet.

Innanför slidkransen finns inte lika många nervändar och känsligheten för lättare beröring är mindre här än i förgården.

(Det är mycket ovanligt, men slemhinnevecken kan vara sammanväxta från födseln  så det inte finns något hål in i slidan. Om inte förr så upptäcks det när mensblod inte kan komma ut, vilket leder till smärta och då behövs hjälp med att öppna upp så blodet kommer ut).

 

”En sexuell safari, i sökandet efter olika sköna platser och sätt att njuta av sin kropp, behövs både fantasi, nyfikenhet och mest av allt tillåtelse.” säger Tina

Lycka till med din utforskning och vem vet, du hittar kanske nya spännande områden!